• Att föräldrar till barn med Downs syndrom ständigt hade en mössa av sorg nedtryckt över tankar och känslor.
• Att barn med Downs syndrom var i sin egen värld och svåra att nå.
• Att Snorpan med sitt funktionshinder skulle hindra mig ifrån att vara den jag ville vara och bli.

• En djup glädje över att få vara mamma till två små barn, så lika, men ändå så olika när det gäller förutsättningar och personligheter.
• En kommunikation med ord, men också bortom ord med Snorpan. Hon är både väldigt närvarande, inkännande och uttrycksfull.
• Att Snorpans annorlundaskap har utmanat mig i att våga utvecklas till att bli ännu mera jag och ett tryggare jag.

När jag ser hur jag tänkte, så förstår jag att jag bör vara ödmjuk inför andras strävan att ”säga rätt”, och att jag bör vara öppen så att alla frågor, även de tystaste undringar, kan få svar.

Det går nog inte att fullt förstå hur det är, utan att själv göra resan, allas resor kan ju dessutom vara så olika, men jag hoppas få fortsätta berätta om hur det kan vara. Hur det är för mig. Livet är spännande, ingenting är givet.

 

Helena

1 november 2008 19:58

Jag tror faktiskt jag förstår precis vad du menar. Fantastiskt vilken gåva!

Kram Helena

http://lillaell.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Spiggen vet att jag är vansinnigt förtjust i practical jokes, det är ett intresse vi delar. Och idag fick jag ett nytt, hett tips som jag ska prova på måndag, av den lille kanaljen:   ”Mamma, om du tar på dig min hatt, då blir du så snygg, ...

Spiggen formligen suger i sig nyheter. Han är nyfiken på allt, frågar om allt, hittar på experiment och smakar på vuxenmat och framför allt smakar han på vuxna ord.     Nya älsklingsrätten är pilgrimsmusslor.     Och idag när vi rensade b...

I morse klev Snorpan fram till spegeln i hallen med ett stort pappersark och en tuschpenna i handen, varpå mamman förtjust utropar:   "Åh Snorpan, är du konstnär?!"   Snorpan:   "Näe, jag är snorig." ...

Jag borde ha fått föraningar redan när jag hämtade Spiggen på förskolan och det ramlade ut tre bruna kluttar ur hans ena byxben...   ...Men inte... Jag ropade högt när jag hjälpte honom hemma på toaletten och bruna klumpar i diverse storlekar flö...

Igår runt middagsbordet, ätandes pyttipanna frågade Snorpan:   ”Var är rödbetorna?” ”Det har vi inga, de är slut. Gillar du rödbetor?” ”Ja, och killar…”   Såklart. ...