En läkare sa till oss när Snorpan var nyfödd att ”Om man måste förmana ett vanligt barn fem gånger, så kommer ni kanske att behöva säga till Snorpan hundra gånger”.

  

På ett sätt hade han rätt: Snorpan göra ofta samma bus om och om igen. Numera är hon ganska lätt att förutse. Hon antingen ritar på något olämpligt ställe, häller ut mjöl och salt i härliga högar eller vräker ut saker ur lådor av olika slag. Är man i närheten hinner man oftast styra upp (men inte alltid, se den söta prinsessan ritad med överstrykningspenna över Spiggens säng).

  

Spiggen däremot, honom går det att resonera med, och få att förstå att vissa saker gör man verkligen inte. Problemet är att han ser oändligt antal nya, potentiella bus. Han stångar sin lilla varelse mot världens alla busmöjligheter, han provar allt.

Igår var det ägg. Många ägg. Tillsammans med sin bästa kompis M kastade han ungefär 25 råa ägg kors och tvärs i M:s rum medan vi föräldrar glatt konstaterade att pojkarna skrattade så väldigt gott ihop ... Ni kan nog tänka er hur det såg ut...