Riddaren och hans prinsessa är i sitt Slott i Småland. Närmare bestämt i ”gula huset” hos mormor och morfar.

För första gången är Spiggen och Snorpan ute och reser på egen hand. Mormor och morfar kom och hämtade dem igår och hela dagen gick jag runt och var tårögd.

Det är märkligt hur man kan uppleva ständig brist på egen tid och sedan toklängta från minut ett när den där efterlängtade, obrutna kedjan av ögonblick att bara ägna åt sig själv infinner sig.

Jag saknar att näsmysa med Snorpan och att borra in näsan i Spiggens mjuka kind.

Helgen är tänkt för njutning. Och arbete. Pappa P firar 40-årsfest här hemma och det håller mig sysselsatt. Njuta och längta. På samma gång.

Riddaren: