Imorse kom Spiggen med en CD-skiva som han ville "titta på".

"Den kan man bara lyssna på." sa jag.

"Lyssna o höja samma Spiggen, stå du?"

Snorpan förklarade alltså för Spiggen att lyssna och höra är samma sak, och sen kollade hon av med honom att han förstod. Man anar att hon har en tjatig morsa som ekar i huvudet...

Som avslutning för idag så får Snorpan visa sitt senaste konstverk. Hon är inne i en utvecklingsperiod just nu och jag kan bara instämma i det Pappa P sa när han kom hem från jobbet idag:

"Hur kom vi dit liksom?"

Hur kan Snorpan plötsligt rita huvudfotingkaniner med prickig klänning och handskar?